Bilden av Englund

Peter Englund från Svenska Akademien kom till min studio för att bli porträtterad. Jag placerade honom mot en enkel svart fond, grensle över en köksstol. Peter var nog lite trött den dagen. Han stödde huvudet mot handen och log sitt vänliga, tankfulla leende, en oförställd människa egentligen svår att föreställa sig under Akademins  kristallkronor. Eller i samspråk med världens litterära stjärnor.

Den före detta ständige sekreteraren. Jeans och svart skjorta, svart kavaj. En studioblixt till vänster snedd uppifrån och nedåt. Det kallas ibland Rembrandt-ljus även om ingen fotograf idag kan efterhärma mästarens ljusdunkel. Det ligger ju redan i tekniken: bilden ur kameran har en fullkomligt slät yta men hos målaren borstar penseln upp ett fårat landskap som kontrasterar ljus mot  mörker.

Jag vet inte om jag "fångat" något av människan Peter Englund. I bilden av honom får betraktaren läsa in vad hon vill. Här tycks den porträtterade finna ett lugn i studion och kanske uppstår det ett ögonblicks kontakt. Med fotografen, med publiken.